Förord

Konflikten om Nagorno-Karabach, bergiga Karabach, som i våra dagar associeras med perioden för Sovjetunionens sönderfall vid slutet av 1980-talet, är egentligen betydligt äldre och kan spåras tillbaka till åren efter första världskriget. Den moderna konflikten startade 1988 då den lokala sovjeten i den autonoma enklaven Nagorno-Karabach den 20 februari 1988, med siffrorna 110 mot 17, röstade för en separation från Azerbajdzjanska SSR och återanslutning till Armeniska SSR. Det blev upptakten till en blodig konflikt som kostade uppemot 30 000 människors liv och gjorde hundratusentals personer hemlösa och till flyktingar. Den gordiska knuten i konflikten är svårigheten i att sammanföra två internationella principer, nämligen rätten till självbestämmande hos Nagorno-Karabachs befolkning respektive Azerbajdzjans territoriella integritet. Dessa två principer behöver dock inte vara ömsesidigt uteslutande, något som denna skrift kommer att belysa.

Konflikten om Nagorno-Karabach blev förhållandevis en ganska omtalad händelse vid slutet av 1980-talet då den kan sägas ha markerat början på upplösningen av Sovjetunionen. Men idag är den relativt okänd för omvärlden, något som öppnar för desinformation och spridning av propaganda snarare än fakta och verifierbart underlag. Konflikter av denna typ är högst invecklade och Karabach-konflikten är knappast något undantag. Det vore omöjligt att diskutera frågan på ett uttömmande sätt inom denna skrifts begränsade utrymme. Denna publikation ska istället ge en övergripande beskrivning av bakgrunden, de historiska rötterna, händelseförloppet och de existerande underlagen och redovisa de förslag till en fredlig lösning som har lagts fram under förhandlingarna. Förhoppningen är att läsaren ska få en kort men korrekt introduktion till konflikten för att vid intresse själv kunna fördjupa sig i frågan.